Tillbaka på dagis

I morse packade vi ryggsäcken och gick till dagis igen för den tredje, och egentligen sista, inskolningsdagen efter två dagar hemma med en light magsjuka. I tisdags var de lite gnälligt när vi var på dagis och nu i efterhand vet jag ju varför. Idag var allt mycket bättre, hon lämnade mig oftare och under längre stunder men kommer rätt vad de är på att hon måste titta så att jag inte har försvunnit. De blir nog annat sen, när man har sagt hej då och inte bara försvunnit, då vet hon att man inte finns där. Jag har alltid varit väldigt noga med att säga hej då även om jag bara ska ut en sväng, då uppstår inte den där "paniken" när hon upptäcker att man är "borta".

     
De är tur att vi har väldigt nära till dagis för de tar sin lilla tid att gå dit ändå. Ena stunden ska hon gå själv, nästa stund ska hon hålla i handen eller dra barnvagnen. Sen måste hon stanna vid varje gul, brun eller gul/brun fläck och säga blä ett par tre gånger och rätt vad de är hittar hon nån intressant snöklump som måste inspekteras på närmare håll. När jag börjar jobba blir de nog till att stoppa ner henne i vagnen och springa till dagis om vi ska hinna...

Alla barn som sover sover ute i vagnar, Milia är inte riktigt van vid att sova samtidigt som en massa barn är ute och leker alldeles intill så hon sover inte så länge. Ni som har hört 20-30 barn i åldern 3-6 år leka förstår nog varför, men hon vänjer sig säkert och när hon har varit på dagis från 07.30 iställer för som nu från 09.30 kommer hon nog sova ostört. Fördelen med att inte sova så länge är ju att man även hinner med att vara ute och leka med dom större barnen.

     

Milia har hittat en kompis, Thea snart 6 år eller de kanske är Thea som har hittat Milia. Hon tar väldigt gärna hand om Milia och hjälper henne, ibland kanske lite för mycket om man frågar Milia men allt som oftast tycker hon att de är roligt. När vi tittade på dagis till Milia så var de förutom läget väldigt avgörande att de var blandade åldersgrupper, dom små lär sig så mycket av dom större barnen samtidigt som dom stora också lär sig av dom små.

     

De är väldigt roligt att få vara med så här och se vad dom gör. I tisdags var de tre tjejer, 4-6 år som alla ville ta hand om och leka med Milia, dom lekte mamma, pappa, barn, en ganska vanligt förekommande lek. En pojke ville ansluta men flickorna ville inte ha någon till "familjemedlem", då utspelar sig följande:

Pojken till fröken: Dom säger att jag är dum, jag får inte vara med
Fröken till pojken: Varför säger dom att du är dum då? Har du varit dum?
Pojken till fröken: Nä, jag vill vara med och leka mamma, pappa, barn
Fröken till pojken: Ibland måste man låta andra barn leka i fred om dom vill de...
Pojken till fröken: Ja men om man leker mamma, pappa, barn måste de faktiskt finns en pappa och jag kan vara en pappa, jag är pojke...

Jag log väldigt stort inombords 

Ikväll har mamma och pappa varit här och käkat med oss, de blev S & H:s hemgjord pizza. Av tre möjliga fredagar i huset har de ätits pizza tre gånger, de verkar som att de blir till en fredags tradition här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0