Vårt husbygge

står de på kartongen till stegräknaren. Har precis registrerat mig för att delta i Korpens stegtävlingen genom jobbet. Precis som i fjol är vi indelade i lag, den här gången är de dock bara steg som räknas, de går alltså inte att omvandla andra aktiviteter till steg vilket jag tror kan vara till min fördel =) Förra året var de första laget som stegade sig till Barcelona som vann. I år är de de lag som har flest steg mellan 27/4 till 6/6 som vinner. 

Kanske kan de här bidra till ökad mortion, tävlingsmänniska som man är så behöver man väl en tävling för att komma igång på riktigt. Extra plus för årets stegräknare som håller koll på kaloriförbrukningen också. sporrar ännu mer än att bara samla steg.

Vad jag kan minnas har jag aldrig bjudit på jorgubbstårta på min födelsedag, april är ju ingen bra månad för jordgubbar direkt. De var inte svenska jordgubbar men än dock röda fina färska jordgubbar som faktiskt smakade bra, luktade jordgubbar och inte kostade en förmögenhet.

Nu längtar vi till den svenska jordgubbssäsongen, som jag ska äta.


De saknas några ljus på tårtan, vi hade inte tillräckligt många hemma =)

Jag har förmånen att ha väldigt fina vänner, två av dom bjöd ut mig på middag igår, födelsedags middag. Vi stannade kvar i staden efter jobbet och gick först för att ta ett glas och lite tilltugg för att senare gå vidare och äta middag. De slutade med att vi fick beslutsångest, vi betalde, gick vidare, kom tillbaka och åt även middagen där vi började kvällen (vi kom på att vi även i fjol gick dit när jag fyllde år, en tradition kanske =)) God mat, god dryck och underbart sällskap, en kanon födelsedag helt enkelt. En födelsedag som egentligen inte borde uppärksammas, ojämn och oviktig, men man ska ta alla tilfällen man kan att fira.  

Va lätt de måste vara att ha två barn, i alla fall om dom är jämn gamla och inte träffar varandra varje dag =)

Jag hämtade två skitiga barn på dagis idag, de var svårt att avgöra vem som var gladast över att se mig. Den ena överlcklig för att få följa med en kompis hem och den andra överlycklig för att få ta med en kompis hem efter dagis. Dom två har pysslat och lekt på egen hand hela dagen, jag har knappt märkt av dom som så länge jag inte gick in till den delen av huset som Milia anser vara sin, de syntes att de hade lekts (med ALLT). Dom har sysselsatt varandra och jag fick möjlighet att helgstäda, pyssla lite och göra iordningen middagen på egen hand.


Gullungarna ritar mellan lekarna.

För mig är de absolut ingen idé att hålla på att sy gardiner själv om man ska räkna den egna tiden. Men hittar man ingen färdig gardin som man vill ha så har man inte så många andra val än att sätta sig vid symaskinen.

En enkel, rak kappa med fyra sömmar skulle i min gardinaffär kosta en halv förmögenhet om jag skulla ta betalt för tiden. Jag kan inte (även om jag ibland skulle vilja) låta bli att vara på millimetern nogrann, de går bara inte, tro mig jag har provat.

Som ni kanske förstår är de just en rak, enkel kappa med fyra sömmar som jag har sytt. Jag har mätt, klippt, nålat, sytt, mätt, strukit, nålat, klipt, sytt, mätt, klippt, mätt, nålat, hängt upp, tagit ner, sytt osv osv. Inför sista sömmen hängde jag upp den, kände mig nöjd och sydde men ändå blev de inte riktigt bra. Den blev för lång, fattar inte att jag inte såg de när jag provhängde... så imorgon blir de till att göra om.

Om man har en liten som hoppar, sitter och ligger i vattenpölarna hjälps de inte att man, enligt försäljaren, har köpt en overall som de inte ska gå att bli blöt i. De enda som duger då är galon och gummistövlar.

De börjar lite oskyldigt...





och slutar med att hon simmar i vattenpölarna...



Vi kommer nog att få se en hel del av de här framöver, de är mycket snö som ska smälta.