Vårt husbygge

De blev en rekordtidig morgon imorse så när det var dags att åka till sjukhuset var Milia jätte trött, hon somnade i bilen men han bara sova i 3 minuter. När vi kom in i väntrummet eller lekrummet kanske man ska säga kunde man tro att hon sovit i 3 timmar. Tror att de var bra att hon fick leka och ha roligt innan doktorn kom och ropade upp oss.

     

Hon tyckte inte om när doktorn skulle klämma och känna på henne men de var bara under en kort stund så de gick bra. Karina var väldigt snäll och följde med och de underlättade verkligen när vi var inne hos läkaren. Hur gick de då att göra pricktestet? Hon behövde inte göra något, de tyckte jag var  skönt. Nu ska vi börja återintroducera mjölk i hennes kost, små mängder varje dag som succesivt ska ökas om inga symtom uppstår. Hoppas, hoppas hoppas att de går bra, att de har växt bort. De är väldigt få som vid två års ålder har kvar sin komjölksproteinallergin när den upptäckts tidigt och man helt uteslutit komjölk i kosten under en längre tid.

Efter läkarbesöket åkte vi hem och åt lunch, när det var dags för Milia att sova tog Karina vagnen och gick ner till huset. Medan Milia sov började jag och Karina att montera garderober, Dan fogade i stora badrummet. Mamma och pappa kom och hämtade Milia efter jobbet, vi fortsatte att montera, foga, tvätta och måla sen åkte vi hem och åt middag hos mamma och pappa allihop. 

     
1. Garderoberna i vårt sovrum står på plats, dock inte helt färdiga. 2. Dan fogar och tvättar i badrummet. 3. Centraldammsugaren sitter på plats i groventrén. 4. Milia provsitter sin lilla möbel och äter en korv till mellis.


Milia hittade en perfekt plats att sitta och fika på, fönsterbrädan i vardagsrummet, där kan man dessutom sitta och titta ut.

Imorgon ska Milia få följa med mormor och morfar på heja heja så då åker jag ner till huset och fortsätter montra och måla på mina små projekt.