Tiden går SÅ fort
Innan vi fick barn sa alla - Vänta tills ni får barn DÅ går tiden FORT. När vi hade fått Milia sa alla - Ta vara på tiden för den går SÅ fort, snart är hon stor. Ställde mig lite frågande till detta då tid är väl tid, den kan väl bara gå i ett tempo... Jag hade fel, 4,5 år har gått JÄTTE fort.
När vi väntade My sa alla att tiden kommer att gå ÄNNU fortare med nummer två. Kan de vara möjligt tänkte jag då? Ja de är möjligt, de är som att man snabbspolar hela tiden.
Imorgon fyller My 1 år och de året har gått fruktansvärt fort. Kan inte för mitt liv förstå var tiden har tagit vägen. Visst de är tudelat, på sätt och vis känns de som att hon alltid har varit hos oss. Men de känns också som att de var alldeles, alldeles nyss vi kom hem till Milia med en lilla syster, lilla My. En liten tjej som visade sig vara lugnet själv, nöjd med de mesta och allt som oftast med ett leende på läpparna. Nu en bestämd och lite tjurig tjej som testar och utforskar, klättrar men vill inte riktigt släppa taget och gå. Hon älskar sin stora syster (och de är ömsesidig kärlek) och vill gärna vara med henne hela tiden. Hon är en riktig go unge som gärna pussas och kramas.
Våran stora lilla tjej som redan blir 1 år. Tänk om man ändå kunde stanna tiden lite.
