Vårt husbygge

De finns dom som är hjälpsam, trevlig och förstående. Sen finns de också dom som är precis tvärtom. De finns dom som nästan suckar ljudligt och ser less ut när dom ser att dom blivit placerad två rader framför ett litet barn på planet. Att de lilla barnet i fråga allt som oftast har ett leende på läpparna och är glad har dom ingen aning om. Att hon inte skulle komma att ge ifrån sig så mycket som ett gnällig ljud på hela resan har dom inte heller en aning om. Att hon bara skulle komma att prata/jollra LITE innan hon långt tidigare än dom flesta ombord somnar och sover tills dess att de återstår 30 minuter av resan. De har har dom inte heller någon aning om. Hoppas alla suckandes ångrar sig.

Visst okej jag kan förstå om de finns dom som tycker att de är jobbigt att höra barnskrik. De finns ju dom som tycker att de mesta är jobbigt och irriterande. Men barn är barn. Värre är de väl med vuxna människor som inte kan bete sig, som pratar högt/skriker smäller och skramlar när planet dessutom är nedsläckt och merparten sover. Kallar på flygvärdinnan stup i kvarten och därmed får alldeles för mycket innanför västen. Att DOM kan yttra sig har jag inte minsta förståelse för.

Åter till dom andra, dom trevliga och hjälpsamma. För två av dom kom vi i kontakt med igår. Den första var killen som hade blivit placerad med oss på 4-raden i mitten. De visade sig nämligen när alla kommit in i planet att man inte fick sitta med barn under 2 år i mitten. Detta för att de inte finns några extra syrgasmasker där. Min undran är ju hur man kan boka in små barn där, dom har ju en egen biljett så de kommer ju inte som en överraskning att dom ska med. Flygvärdinnan informerade oss om att vi skulle behöva dela på oss. De hade väl varit okej på en kort flygning kanske men när de handlar om 12 timmar. Ingenting är förberett för att sitta på varsitt håll med varsitt barn. Leksaker, välling och mat/snacks låg i en och samma väska. Att fixa två måltider till sig själv och mata samtidigt, ta fram flaska och pulver, hämta varmvatten och blanda välling med en 1-åring i knät på ett plan är omöjligt. Kanske inte omöjligt men definitivt inget vi hade tänkt oss när vi bokade som en familj. Den här killen iaf var snäll och bytte plats så vi fick fyra säten och därmed fyra syrgasmasker. Tacksam och lättad! Längre bak var de samma problem och där vägrade dom första tillfrågade att byta...

Omplaceringen av resenärer var en bidragande orsak till att vi blev försenade. Förseningen gjorde så att vi med största sannolikhet inte skulle hinna med tåget. Vi bestämde oss för att vi tjejer skulle ta barn och handbagage och gå till tåget direkt. Killarna skulle ta resväskorna och försöka hinna med och om inte ta ett senare tåg eller hyra en bil. 2 minuter före utsatt tid kommer tåget, Mathias lika så. 2 minuter senare när tåget ska gå kommer bror. Vi frågar tågvärdinnan om de är möjligt att hålla tåget. Hon hade kunnat säga nej men istället säger hon: - Jag kan hålla de i 2 minuter men de är max annars blir de fel med växlingar och annat. När hon sätter nyckeln i dörren för att stänga kommer pappa ur hissan. Dom där 2 minuterna var precis vad som behövdes för att alla skulle hinna med.

Två snälla, hjälpsamma själar som gjorde vår resdag :)