Sandstrand
Milia här överlycklig och tycker att de är jätte roligt med grus- och sandhögarna om lossats på vår tomt. Hennes mamma, dvs jag, är inte fullt lika lycklig. Hon klättrar upp och åker kana ner, de spelar ingen roll hur mycket jag borstar av henne innan hon går in eller om jag tar av henne kläderna ute. De känns som att man ständigt går på en sandstrand här inne i vilket fall som helst.
De är inte på något sätt en nyhet med sand/grus/jord på vår tomt, hela tomten består av de men att de finns i högar är nytt. Jag hoppas att dom inte ligger kvar allt för länge för de innebär ännu mer sand/grus inne än när de bara ligger på marken. Idag när jag klädde av Milia hade hon så mycket sand i skorna så jag har svårt att förstå att hon fick plats fötterna. De kan jag i och för sig förså men när jag däremot kom till blöjan, som de rasade sand ur, såg de ut som att hon suttit blöt och naken direkt i sanden... För de första hur tar de sig in genom byxorna och in i blöjan? För de andra hur kan man gå omkring så?
De är inte på något sätt en nyhet med sand/grus/jord på vår tomt, hela tomten består av de men att de finns i högar är nytt. Jag hoppas att dom inte ligger kvar allt för länge för de innebär ännu mer sand/grus inne än när de bara ligger på marken. Idag när jag klädde av Milia hade hon så mycket sand i skorna så jag har svårt att förstå att hon fick plats fötterna. De kan jag i och för sig förså men när jag däremot kom till blöjan, som de rasade sand ur, såg de ut som att hon suttit blöt och naken direkt i sanden... För de första hur tar de sig in genom byxorna och in i blöjan? För de andra hur kan man gå omkring så?
Surrkuse
Milia är en riktig liten surrkuse just nu, hon härmar alla ord man säger, hon börjar bygga "meningar" med både två och tre ord. Hon pratar ofta för sig själv, går runt och bara surrar iband helt oförståligt men ibland alldeles klart och tydligt. Hon är mycket för namn, hon kan nog namnet på alla fröknar och barn på dagis, morfar heter inte längre morfar han heter Göran eller Öran. Hon säger fortfarande, oftast, mamma och pappa men även oss har hon börjat tilltala med namn. De gäller att vara på tå nu om man ska hinna med, tiden går så otroligt fort och utvecklingen lika så.
Nu är de helg för mig och lilla Vira blåtira, Mathias jobbar hela helgen så de blir bara vi två på dagarna. De har lovats väldigt fint väder så vi kommer väl att husera ute från att vi kliver upp tills vi går och läger oss. På lördag ska vi åka ut mot havet till kära G och hoppa studsmatta, Milia tror även att vi ska bada.
Nu är de helg för mig och lilla Vira blåtira, Mathias jobbar hela helgen så de blir bara vi två på dagarna. De har lovats väldigt fint väder så vi kommer väl att husera ute från att vi kliver upp tills vi går och läger oss. På lördag ska vi åka ut mot havet till kära G och hoppa studsmatta, Milia tror även att vi ska bada.
45 minuter
De kan vara tufft att vara hos mormor och morfar ibland. Just idag var de extra tufft för Milias del, efter 45 minuter såg hon ut så här:
Ögat ser betydligt bättre ut på bilden än i verkligheten, svullnaden lägger sig lite för varje timme, färgen däremot mörknar och blir blåare för varje timme. Naturligtvis var de på inget sät varken mormor eller morfars fel att de blev så här. De var två små fötter som slog knut på varandra recis vid bron hemma hos momor och Öran.
Med gasen i botten
Milia skulle få en "sparkbil" att ha ute av mormor och morfar, en sån Bobby Car eller liknande. Först hittades en men den verkade vara lite för liten för att hon skulle kunna använda den ett tag, då blev de prat om, originalet (tror jag), en Bobby Car. I dag kom mormor och morfar ner med en stor låda och den innehöll inte en Bobby utan ett polis fordon av modell fyrhjuling. Jag tror, om jag får gissa, att min far till stor del ligger bakom valet. Den är nämligen el-driven, man sparkar inte man gasar, jag sa på en gång att inte kan väl hon köra en sån där, hon är för liten. Den monterades, hon hoppade på, hon körde iväg hur lätt som helst och hon var överlycklig. Den går som tur är i snigelfart så jag behöver inte oroa mig för att hon eller rättare sagt den sticker iväg.
Tack mormor och morfar!
Hon körde fram och tillbaka, fram och tillbaka, de var inge problem att gasa däremot fick hon inte riktigt till de med styrningen. Hon blev jätte sur när de tog stopp, mot tex en vägg, och fortsatte ändå trycka gasen i botten.
1 år och 9 månader "susar" hon fram på en fyrhjuling, vart ska de här sluta? Hon blir så bortskämd den här ungen från alla håll och kanter. Man kan ju vara bortskämd på olika sätt och blir hon bortskämd till sättet då blir de NEJ till alla som vill ge henne saker annat än när hon fyller år och i julklapp. Den rätten måste man väl ha som föräldrer? Jag vill inte ha någon bortskämd snorunge så de så. Så länge hon är tacksam för, är rädd om, och blir glad för allt hon får, vara sig de är en cykel eller en förpackning kritor, får hon vara lite bortskämd.
Tack mormor och morfar!
Hon körde fram och tillbaka, fram och tillbaka, de var inge problem att gasa däremot fick hon inte riktigt till de med styrningen. Hon blev jätte sur när de tog stopp, mot tex en vägg, och fortsatte ändå trycka gasen i botten.
1 år och 9 månader "susar" hon fram på en fyrhjuling, vart ska de här sluta? Hon blir så bortskämd den här ungen från alla håll och kanter. Man kan ju vara bortskämd på olika sätt och blir hon bortskämd till sättet då blir de NEJ till alla som vill ge henne saker annat än när hon fyller år och i julklapp. Den rätten måste man väl ha som föräldrer? Jag vill inte ha någon bortskämd snorunge så de så. Så länge hon är tacksam för, är rädd om, och blir glad för allt hon får, vara sig de är en cykel eller en förpackning kritor, får hon vara lite bortskämd.
Söt liten pojke...
De händer, inte lika ofta nu som tidigare men de händer att Milia blir tagen för en liten kille. Tydligen är de väldigt viktigt att ha "rätt" färger på barn för att dom inte ska bli tagen för de andra könet. Nu råkar Milia ganska ofta ha "killiga" färger och kläder, de är liksom inte så praktiskt att vara i lekparken iklädd kjol eller klänning. Dessutom råkar de vara så att jag gärna köper kläder i alla färger, såväl blått som rosa.
Även om hon ganska ofta ser ut som en busig liten pojkflicka kan hon också se ut som en sockersöt liten prinsessa.
Redo för kalas.
Även om hon ganska ofta ser ut som en busig liten pojkflicka kan hon också se ut som en sockersöt liten prinsessa.
Redo för kalas.
COOOOL kille
Melwin hade fått nya coooola solglasögon att ha i sommar. Tuff kille!
Milia ville gärna också prova och gärna behålla.
Dagens frisyr passar väldigt bra till brillorna ser jag nu..... : )
Mallig
Gissa om Milia var stolt och mallig när hon spatsrade ut ur affären med dom här tuffa skorna på fötterna? En tom kartong fick lämnas till kassörskan för betalning för skorna skulle INTE tas av. På färden genom köpcentrat stannade hon till ett par gånger och visade stolt upp sina nya skor för mötande besökare.
Allt är så mycket finare i miniatyr, tack famo & tata.
Allt är så mycket finare i miniatyr, tack famo & tata.
Mija, pappa lika
Milia är STOLT ägare av en likadan skottkärra som sin pappa.
De ser så sött ut när hennes lilla kärra står där bredvid den stora : )
De ser så sött ut när hennes lilla kärra står där bredvid den stora : )
Rosa liten sötsak
Idag är egentligen min lediga dag men jag kände att jag låg lite efter på jobbet och behövde jobba ett par timmar. Farmor och farfar kom och var med Milia så jag behövde inte ha dåligt samvete av att lämna henne på dagis på vår lediga dag. Milia blir alltid glad när farmor och farfar kommer men idag tror jag nog att hon blev om möjligt ännu gladare. Med sig hade nämligen farmor och farfar en alldeles egen trehjulig cykel till Milia. En sockersöt rosa liten cykel som genast skulle monteras och provas. Den blev inte färdig innan jag åkte, de tog alldeles för låg tid för farfar tyckte Milia, till jobbet så jag såg inte ansiktsuttrycket när hon satt på den första gången, jag kan bara föreställa mig. De var i alla fall en VÄLDIGT stolt liten tjej som visade SIN cykel som mamma absolut INTE fick provsitta när jag kom hem. Just nu cyklas de bara innomhus, de får torka upp lite mer innan vi tar ut och skitar ner den.
Visst är den fin?! Nu är de bara mamman i huset som inte har en cykel, min blev stulen när vi bodde i lägenheten. Undra om man kan hitt en liknande Milias i vuxen storlek...
Den är inte med på bilden men de följde med en stång som man fäster bakom sadeln så att man kan hjälpa till att skjuta på och styra utan att behöva gå böjd som en krok och få ont i ryggen, jätte bra.
Visst är den fin?! Nu är de bara mamman i huset som inte har en cykel, min blev stulen när vi bodde i lägenheten. Undra om man kan hitt en liknande Milias i vuxen storlek...
Den är inte med på bilden men de följde med en stång som man fäster bakom sadeln så att man kan hjälpa till att skjuta på och styra utan att behöva gå böjd som en krok och få ont i ryggen, jätte bra.
Duplo
Just nu har Milia fattat tycke för att bygga med Duplo Lego, jag tyckte själv om att bygga med Lego när jag var liten så jag har inget emot att bygga med henne. Tänk när hon kan få sitt första "riktiga" Lego, undra vem som kommer att tycke de är roligast? Milia, mamma eller pappa, vi kanske får köpa tre förpackningar så att de inte blir bråk när den dagen kommer.
Nu finns de ju SÅ mycket mer än när jag var liten, då var de mest riddare, rymdfarkoster, bilmekaniker och dylikt, jag tror aldrig jag såg en Lego gubbe som inte var av de manliga könet. Jag menar inte att de ska vara rosa prinsessor för at tjejer ska kunna leka med Lego men de är ju roligt att de finns både och.
Bilderna är lånade från www.hikmet.se
Lådlås/lådspärr
Av någon anledning har vi fortfarande inte fått fast lådspärrarna på lådorna i köket, vi har inhandlat dom, de är inget problem att sätta fast dom och de är ganska snabbt gjort att skruva dit dom men ändå kommer dom inte på plats... jag fattar inte. Men nu, nu SKA dom dit, nu är jag less på att de lilla busfröt i huset drar ut allt innehåll titt som tätt.
Idag försvann jag utom räckhåll i sisådär 10 sekunder, när jag kommer tillbaka har hon (förstår inte att hon hinner) dragit ut en av lådorna, fått tag i en påse med majskrokar, öppnat påsen i botten (upptill satt en sån där klämma ni vet och den fick hon väl inte upp), hällt ut alla majskrokar på golvet och satt sig i högen.... grrrr. De var bara att ta fram dammsugaren och när den ändå var framme passade jag på att dammsuga hela huset.
När de var färdigt var de dags att äta, glad blev jag när jag konstaterade att endast ett par riskorn hade landat på de nyss dammsugna golvet. Jag tar tallrikarna vänder mig om för att ställa dom på diskbänken och i samma veva hör jag klirr, mitt dricksglas som stod minst två vuxna armlängder ifrån henne hade "ramlat" i golvet, ojdå säger Milia med upphöjda ögonbryn och ser förvånad ut. På de nyss dammsugna golvet låg nu inte bara ett par riskorn utan också tusen små glasbitar, suck, fram med dammsugaren igen. Hur hinner hon??? Ni som vet hur vårt kök ser ut vet också att man knappt behöver resa sig från stolen för att ställa tallrikarna på diskbänken, men ändå på nästan obefintlig tid hinner hon klättra ur matstolen, upp på bordet och "tappa" glaset i golvet...
Idag försvann jag utom räckhåll i sisådär 10 sekunder, när jag kommer tillbaka har hon (förstår inte att hon hinner) dragit ut en av lådorna, fått tag i en påse med majskrokar, öppnat påsen i botten (upptill satt en sån där klämma ni vet och den fick hon väl inte upp), hällt ut alla majskrokar på golvet och satt sig i högen.... grrrr. De var bara att ta fram dammsugaren och när den ändå var framme passade jag på att dammsuga hela huset.
När de var färdigt var de dags att äta, glad blev jag när jag konstaterade att endast ett par riskorn hade landat på de nyss dammsugna golvet. Jag tar tallrikarna vänder mig om för att ställa dom på diskbänken och i samma veva hör jag klirr, mitt dricksglas som stod minst två vuxna armlängder ifrån henne hade "ramlat" i golvet, ojdå säger Milia med upphöjda ögonbryn och ser förvånad ut. På de nyss dammsugna golvet låg nu inte bara ett par riskorn utan också tusen små glasbitar, suck, fram med dammsugaren igen. Hur hinner hon??? Ni som vet hur vårt kök ser ut vet också att man knappt behöver resa sig från stolen för att ställa tallrikarna på diskbänken, men ändå på nästan obefintlig tid hinner hon klättra ur matstolen, upp på bordet och "tappa" glaset i golvet...
VAB
Då var de då dags att vabba för första gången, Milia vaknade inatt och var brännandes het så de var bara att ringa till jobb och dagis och meddela frånvaro i morse. Nu har hon fått en alvedon och har precis somnat, hoppas hon får sova en stund, sömn är den bästa medicinen. De som är lite surt är att vi hade tänkt åka till fjällen med min bror och hans familj imorgon efter jobbet men nu vet vi inte hur de blir med de. Vi kan ju ha sån tur att hon vaknar upp imorgon och är precis lika pigg och kry som vanligt och då åker vi men de kan ju också vara så att hon är precis lika dålig som idag eller ännu sämre.... Vi får se.
Nu ska jag surfa in på Försäkringskassan och försöka anmäla detta, har hört de är väldigt viktigt att man anmäler första dagen på första dagen och inte i efterhand.
Nu ska jag surfa in på Försäkringskassan och försöka anmäla detta, har hört de är väldigt viktigt att man anmäler första dagen på första dagen och inte i efterhand.
Lämnad
I morse var de då dags att lämna Milia på dagis för första gången. Till en början verkade det som att de skulle gå bra, jag sa att jag måste åka på jobbet en stund och att hon skulle få vara med barnen på dagis, hon svarade bara jaa. När jag sa att hon skulle ta med sig Puh (fick ta med sig honom idag för att känna lite trygghet) och gå till fönstret och vinka sa hon återigen bara jaa och började gå mot fönstret. En av fröknarna tog då upp henne och tänkte följa med henne till fönstret, de var då hon slog bakut, skrek mamma, började gråta och vred sig ur frökens famn och sprang tillbaka till mig. Fy vad svårt de var att hålla tillbaka tårarna då, ögonen var nära att svämma över av tårar men jag lyckades hålla mig till jag kom runt hörnet och hon inte såg mig längre. De var tur att jag skulle iväg och var upptagen för jag har nog inte klarat av att bara sitta hemma och vänta.
Efter mötet med jobbet ringde jag på dagis för att fråga om de gick bra och de gjorde de så dom tyckte inte att jag skulle komma. Hon fick stanna och äta lunch och sova också hämtade jag henne när hon vaknat så nu är vi hemma igen. När vi satt i hallen och klädde på oss sa jag att hon skulle få gå på dagis imorgon igen då sken hon upp sa jaaa och mojon, kanske att hon tycker att de är helt okej att vara på dagis eller så förstår hon inte vad jag säger = ) I morgon ska jag lämna henne lite senare eftersom jag inte ska iväg förrän kl. 10 och hämta henne lite senare, efter mellis. När hon börjar på riktigt blir de efter mellis som vi kommer att hämta henne.
Efter mötet med jobbet ringde jag på dagis för att fråga om de gick bra och de gjorde de så dom tyckte inte att jag skulle komma. Hon fick stanna och äta lunch och sova också hämtade jag henne när hon vaknat så nu är vi hemma igen. När vi satt i hallen och klädde på oss sa jag att hon skulle få gå på dagis imorgon igen då sken hon upp sa jaaa och mojon, kanske att hon tycker att de är helt okej att vara på dagis eller så förstår hon inte vad jag säger = ) I morgon ska jag lämna henne lite senare eftersom jag inte ska iväg förrän kl. 10 och hämta henne lite senare, efter mellis. När hon börjar på riktigt blir de efter mellis som vi kommer att hämta henne.
Vem vill ha välling...
... när man kan få revbensspjäll
Medan jag stod och blandade välling tog pappa fram revbensspjäll och trots att han bar tallriken och hade ett skapligt försprång mot Milia så var hon först till tallriken ändå. Hon mumsade och åt som bara den samtidigt som hon gungade med till Let´s dance. Hon är inte alls lik mig vad gäller köttätande, jag är jätte fjantig och vill inte ha minsta gnutta fett medan hon bara tuggar och är de lite segt så tuggar hon lite extra eller sväljer otuggat...
Medan jag stod och blandade välling tog pappa fram revbensspjäll och trots att han bar tallriken och hade ett skapligt försprång mot Milia så var hon först till tallriken ändå. Hon mumsade och åt som bara den samtidigt som hon gungade med till Let´s dance. Hon är inte alls lik mig vad gäller köttätande, jag är jätte fjantig och vill inte ha minsta gnutta fett medan hon bara tuggar och är de lite segt så tuggar hon lite extra eller sväljer otuggat...
Köttfärsbiffar och potatis
Idag har Milia, med hjälp av mormor, gjort köttfärsbiffar och potatis til middag, de blev jätte gott. Hon tyckte att de var roligast att gegga med köttfärsen och skölja potatisen.
Kocken själv tyckte att hon hade lyckats, mmmmmmm.
Hon är en riktig lten hjälpreda Milia, de går inte att göra någonting utan att hon ska hjälpa till. De gäller att ha tålamod och låta henne vara med, de är ju så dom lär sig, även fast man ibland gärna skulle göra de själv för att de ska gå fortare.
1 & 2. Hjälpa mamma med tvätten, plocka i och ur. 3 & 4. Hjälpa morfar att göra eld, de roligsate är att riva tidningspapper.
Kocken själv tyckte att hon hade lyckats, mmmmmmm.
Hon är en riktig lten hjälpreda Milia, de går inte att göra någonting utan att hon ska hjälpa till. De gäller att ha tålamod och låta henne vara med, de är ju så dom lär sig, även fast man ibland gärna skulle göra de själv för att de ska gå fortare.
1 & 2. Hjälpa mamma med tvätten, plocka i och ur. 3 & 4. Hjälpa morfar att göra eld, de roligsate är att riva tidningspapper.
Vart tar maten vägen?
Jag ska absolut inte klaga, jag vet att många får kämpa för att få i sina små mat. Vi får också kämpa, inte för att få i henne maten i sig för mat gillar hon men för att få henne att sitta ner under hela måltiden. Hennes problem är att hon inte har tid att äta inte att hon inte vill äta.
Idag när vi var på kalas satt hon ner nästan hela tiden och hon åt och åt och åt. S gör som många andra inte gör, tänker på att Milia inte kan äta samma sak som dom flesta andra äter. Jag brukar för de mesta ha med mig något till henne som hon kan äta om jag vet att de blir mat eller fika. De behöver man inte när man ska till omtänksamma S, hon hade gjort en egen marängswiss till Milia.
Milias marängswiss
Vanlig marängswiss till resterande små och stora barn
När marängswissen dukades fram hade Milia strax innan ätit två korvar och ett bröd. Jag la över hälften på en ny tallrik för de var väldigt mycket swiss till en liten Milia som nyss ätit två korvar. Men gissa vad? Hon åt upp alltihop, i och for sig i två omgångar men ändå. Ena stunden undrar man vart allt tar vägen, hon har ju inte ett gram för mycket på kroppen. I nästa stund när man tänker/ser hur mycket hon går, springer, dansar, hoppar, klättrar m.m. så är de inte de minsta konstigt att hon kan äta så mycket.
När vi kom hem efter kalaset hade mormor gjort iordning middag och gissa vem som satt vid bordet först och skrek ma (mat)? Jo de var Milia, jag trodde att hon skulle stå över middagen idag med tanke på att korven serverades vid 16-tiden, marängswissen strax efter och middagen kl. 18. Dessutom gick hela vällingflaskan ner kl. 20. Men som sagt jag ska inte klaga, de gör jag inte heller, för de kommer säkert perioder när jag drar mig i året för att hon inte äter någonting.
Idag när vi var på kalas satt hon ner nästan hela tiden och hon åt och åt och åt. S gör som många andra inte gör, tänker på att Milia inte kan äta samma sak som dom flesta andra äter. Jag brukar för de mesta ha med mig något till henne som hon kan äta om jag vet att de blir mat eller fika. De behöver man inte när man ska till omtänksamma S, hon hade gjort en egen marängswiss till Milia.
Milias marängswiss
Vanlig marängswiss till resterande små och stora barn
När marängswissen dukades fram hade Milia strax innan ätit två korvar och ett bröd. Jag la över hälften på en ny tallrik för de var väldigt mycket swiss till en liten Milia som nyss ätit två korvar. Men gissa vad? Hon åt upp alltihop, i och for sig i två omgångar men ändå. Ena stunden undrar man vart allt tar vägen, hon har ju inte ett gram för mycket på kroppen. I nästa stund när man tänker/ser hur mycket hon går, springer, dansar, hoppar, klättrar m.m. så är de inte de minsta konstigt att hon kan äta så mycket.
När vi kom hem efter kalaset hade mormor gjort iordning middag och gissa vem som satt vid bordet först och skrek ma (mat)? Jo de var Milia, jag trodde att hon skulle stå över middagen idag med tanke på att korven serverades vid 16-tiden, marängswissen strax efter och middagen kl. 18. Dessutom gick hela vällingflaskan ner kl. 20. Men som sagt jag ska inte klaga, de gör jag inte heller, för de kommer säkert perioder när jag drar mig i året för att hon inte äter någonting.
Återintroducera
De blev en rekordtidig morgon imorse så när det var dags att åka till sjukhuset var Milia jätte trött, hon somnade i bilen men han bara sova i 3 minuter. När vi kom in i väntrummet eller lekrummet kanske man ska säga kunde man tro att hon sovit i 3 timmar. Tror att de var bra att hon fick leka och ha roligt innan doktorn kom och ropade upp oss. 
Hon tyckte inte om när doktorn skulle klämma och känna på henne men de var bara under en kort stund så de gick bra. Karina var väldigt snäll och följde med och de underlättade verkligen när vi var inne hos läkaren. Hur gick de då att göra pricktestet? Hon behövde inte göra något, de tyckte jag var skönt. Nu ska vi börja återintroducera mjölk i hennes kost, små mängder varje dag som succesivt ska ökas om inga symtom uppstår. Hoppas, hoppas hoppas att de går bra, att de har växt bort. De är väldigt få som vid två års ålder har kvar sin komjölksproteinallergin när den upptäckts tidigt och man helt uteslutit komjölk i kosten under en längre tid.
Efter läkarbesöket åkte vi hem och åt lunch, när det var dags för Milia att sova tog Karina vagnen och gick ner till huset. Medan Milia sov började jag och Karina att montera garderober, Dan fogade i stora badrummet. Mamma och pappa kom och hämtade Milia efter jobbet, vi fortsatte att montera, foga, tvätta och måla sen åkte vi hem och åt middag hos mamma och pappa allihop. 
1. Garderoberna i vårt sovrum står på plats, dock inte helt färdiga. 2. Dan fogar och tvättar i badrummet. 3. Centraldammsugaren sitter på plats i groventrén. 4. Milia provsitter sin lilla möbel och äter en korv till mellis.
Milia hittade en perfekt plats att sitta och fika på, fönsterbrädan i vardagsrummet, där kan man dessutom sitta och titta ut.
Imorgon ska Milia få följa med mormor och morfar på heja heja så då åker jag ner till huset och fortsätter montra och måla på mina små projekt.
Spara, spara, spara
Måste bara få visa den här söta sparbössan, den är så fin och Milia är så glad över den. Tomten kom med den till henne från mormor och morfar.
Sparbössan är nu väldigt tung, den är snart full. Milia kommer på lite då och då att hon ska plocka fram den också går hon runt till alla lägger huvudet på sne och ber att få lite pi (pengar). Hon har dessutom lärt sig att när morfar reser sig ur fåtöljen ska man gå dit och titta för de har ofta ramlat några mynt ur hans fickor.
Sparbössan är nu väldigt tung, den är snart full. Milia kommer på lite då och då att hon ska plocka fram den också går hon runt till alla lägger huvudet på sne och ber att få lite pi (pengar). Hon har dessutom lärt sig att när morfar reser sig ur fåtöljen ska man gå dit och titta för de har ofta ramlat några mynt ur hans fickor.
Melle
Milia är vansinnigt förtjust i sin lilla kusin Melwin, hon blir så glad och helt till sig när hon träffar honom. Inte många dager efter att hon träffat Melwin, eller Melle som hon själv kallar honom, första gången så döpte hon sin favorit docka till Melle. Just nu är det Melle Melle Melle, han ska sova med henne i sängen, han ska se film med henne, han ska vara ute och leka med henne, han ska åka pulka med henne, han ska äta med henne, han ska åka bil med henne med andra ord Mella ska ALLTID vara med.
Melwin & Milia hos fotografen, årets julklapp till nära & kära.
Melwin & Milia hos fotografen, årets julklapp till nära & kära.
Himlen måste sakna en ängel...
för en finns här hos mig. Nog för att Milia allt som oftast både ser ut som och är en riktig busunge, med glimten i ögat, så kan hon också vara en riktig ängel och se ut som en. Inte idag men andra dagar för just idag har de varit mycke bus inte minst kakao incidenten. I vilket fall som helst är hon alltid mammas och pappas lilla ängel.
Bilderna när från i början av december när vi var till en fotograf för att fota och ge bort i julklapp till nära och kära.
Vi gav bort foton i julklapp i fjol också och då knäppte vi liknande kort. Hon var då en flygande ängel eftersom hon inte kunde stå på egen hand.
Alla bilder på den här bloggen är privata och får inte lånas/kopieras utan att ha frågat mig först.
Bilderna när från i början av december när vi var till en fotograf för att fota och ge bort i julklapp till nära och kära.
Vi gav bort foton i julklapp i fjol också och då knäppte vi liknande kort. Hon var då en flygande ängel eftersom hon inte kunde stå på egen hand.
Alla bilder på den här bloggen är privata och får inte lånas/kopieras utan att ha frågat mig först.
